Jämförelse av svenskarna och finnarna

 

Jämfört med finnar och svenskar finns det vissa beteendemönster och företeelser. Men jag kan säga att svenskarna och finnarna är mycket liknande folkslag.

Jämfört blygheten är finnarna mycket högljudda, detta karäktärsdraget har jag märkt på båten när jag har reste från Estland till Finland. Svenskarna är inte behärskade och tystlåtna med varandra när de blir irriterad, men svenskarna kan bli behärskade. Finnarna kan prata även med främlingar, det är inte problem för de, de är inte blyga.

Likadant svenskar är finnarna medveten om hur man förväntas bete sig i olika situationer, de båda nationer ställer inte pesonliga frågor. Finnar kan bli behärskade i denna situation. Den andra likheten mellan svenskar och finnar är självbehärskning, de visar inte sina känslor.

Både finnarnas och svenskarnas engagemang till samtalspartner är märklig, de är bra lyssnare och säger ofta „ja“ och „jaha“ medan andra talar. De vill inte ta upp konflikter mellan varandra och de undviker de också.

Jämfört finnar och svenskar umgås finnarna med sina arbetskamrater på arbetsplatsen. Svenskar och finnar planerar båda sitt umgänge. Det är säkert att finnarna pratar inte med varandra av naturen som svenskarna gör det, de pratar av andra finnarna.

Så som i himmelen

Jag har sett tre svenska filmen, men bästa av de tre var „Så som i himmelen.“  Först jag kan säga att det var bästa film, som jag har sett. Filmen handlar om kärleken, svartsjuk, musiken  och hängivenhet.

Filmen „Så som i himmelen“ är från 2004 och den filmen är oscarnomirerad.  Den filmen pratar om Daniel Daréus,  som är dirigent och kompositör och  bestämmer sig  flytta tillbaka hans hemby. Han köper ett gammalt skolhuset i sin barndomsby och bestämmer sig att stanna där. I en kväll går Daniel  på kvällpromenad och lyssnar sjungande kyrkokör i  kyrkan.  Av Daniel blir kyrkokören ny dirigent.  Tack för Daniel blir kyrkokören mycket bra. Daniel kär i en yngre kvinna, som sjunger i kören. Som varenda filmen finns problemet också i den filmen, i den här filmen finns mest problemet  mellan prästen och dirigent.  I slutet av filmen kallades kyrkoköret i Österrike i sångfesten.  I Österrike händer något tragiskt, det måste var och en se. Den filmen var berikande för mig. Jag rekommenderar den filmen för alla!

Ave

Svensk filmen jag har sett

Jag tittade filmen ’’Fucking Åmål’’ av Lukas Moodysson. Filmen är gjort år 1998.

Den film var om 14-15 år gamla eleverna, om deras livet, problem, relationer och om ungdomar som ville hitta sig. Huvudpersoner var två unga kvinnor. En av dem var mycket vacker, populär, alla pojkar gillade henne, men hon hade tråkig – hon ville något spännande i sitt liv. Den andra kvinnan var ensam, hon hade nästan inga vänner, ledsen och hon var inte så vacker. He började umgås och blev mycket goda vänner.

Det var lätt att titta filmen - där var komedi, drama och kärlek. Först tyckte jagr att filmen var för yngre människor än jag, men på samma gång problem i filmen var ganska djupsinniga. Till exempel huvudämne var lesbiska och i filmen var många vulgära ord.

Minni Mari Šanin

Sound of noise

"Sound of noise" var en mycket intressant film. Filmen handlar om en grupp musikanter som spelar musik på allt och på platser det är ovanligt. Gruppen består av sex anonyma trummisar. En polis, som är tondöv ska stoppa dem. Polistjänsteman är från musikalisk familj och hans bror är dirigent.
Jag tyckar att det filmen var komiskt som om musikkomedi. Jag rekomenderar den filmen för dem som har inte sett det.
"Sound of noise" var tredje svenska filmen som jag har sett. Jag har sett "Millennium" som är svensk miniserie och Ingmar Bergmans "Höstsonaten". "Millennium" är mycket intressant och baserad på filmerna "Män som hatar kvinnor", "Flickan som lekte med elden" och "Luftslotet som sprängdes".
"Höstsonanet" var inte så intressant för mig. Filmen handlade om relationen mellan mor och dotter.

Herdis