Vedertaget vara ledsen på hösten

Så, här är jag (Kristina) med mina tankar om höstdeppen.

Jag tror att det är inte så mycket en nedstämdhet, att det kan också vara bara en sorg, eftersom de korta sommarmånaderna är över och den kalla och mörka vinternväntar på oss, norramänniskor, igen. På samma sättsom måndagsångest kan kännas eftersomhelgen som vi har väntat hela vår arbetsvecka är över och vi måste dyka i vår dagliga rutinen igen.

Det finns inget dåligt att vara nostalgisk eller sentimental på hösten. Naturen är så mogenoch färgstark innan den ska gå och sova under den djupa vita snötäcket. Alla dessa löven, bär och frukter, svamp, den svala men fortfarande intekalla luft, himlen i sina tusen stämningar!

Men det är oansvarigt att drar andra ner i elände för att få mer uppmärksamhet igenom att vara gnällig, även om man har ärvt beteendet och inställning, en negativ syn på årstider. I synnerhet när enligt de forskarna i artikeln att vi har läst i vår svenska lektion, tvärt om den myten, visar undersökningar inget samband mellan vissa årstider och nedstämhet, att i det flesta fall finns det bara attitydfråga som kan påverka en så man får en självuppfyllande profetia.

Trotts att D-vitaminbristens koppling till tröthet och utvärdering av ljusterapi och ta vitaminer som kosttillskott, förespråkar forskarna den naturliga livstilen och inga extrema omställningar. De rekommenderar att gå ut, helst varje timme om man kan det, på lunchen till exempel, åtminstone i 5-10 minuter. Det skulle vara en tjänst för sig själv och för dem framtida generationer. Jag tror att så blir det mindre fysiska orsaker också.

Audrey Hepburn, som hade stora svårigheter med att ha barn (hon fick två söner äntligen)och cancer, har sagt att när du mår dåligt, gå ut och promenera. Det har hjälpt mig. Också jagtror att de gamla esterna hade en bra botemedel för att bryta mönstret - arbete. Det bästa är att gå och hjälpa de andra :)