måndag 12 november 2012
Sound of noise
"Sound of noise" var en mycket intressant film. Filmen handlar om en grupp musikanter som spelar musik på allt och på platser det är ovanligt. Gruppen består av sex anonyma trummisar. En polis, som är tondöv ska stoppa dem. Polistjänsteman är från musikalisk familj och hans bror är dirigent.
Jag tyckar att det filmen var komiskt som om musikkomedi. Jag rekomenderar den filmen för dem som har inte sett det.
"Sound of noise" var tredje svenska filmen som jag har sett. Jag har sett "Millennium" som är svensk miniserie och Ingmar Bergmans "Höstsonaten". "Millennium" är mycket intressant och baserad på filmerna "Män som hatar kvinnor", "Flickan som lekte med elden" och "Luftslotet som sprängdes".
"Höstsonanet" var inte så intressant för mig. Filmen handlade om relationen mellan mor och dotter.
Herdis
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag tror också att filmen "Sound of noice" är mycket interessant och rolig. Jag skrattade nästan den hela tiden. För mig var filmen interessant på några olika orsaker: 1. Jag har aldri förut sett sådanna filmer, det var någonting helt ny för mig. 2. Jag har så ofta hört om "nytidens konceptuella konsten", att blir ibland irriterad, - och den här filmen har illustrerat detta begreppet mycket tydligt och med så god humör! Det är också mycket bra, att man kan se mycket genom polisens ögon, och ha medkänslan till honom. 3. För mig personligt - jag ritade och målade ofta också den där gestalten: noter befiner sig på elektriska ledningstråd, som är samtidigt strängar. Och när så jag i filmen människor själva på den där platsen, tänkte jag om M.K. Ciurlionis (1875-1911), stora litauiska komponisten och konstnaren, som sa: "Jag känner världen som en stor Symphonie. Människor är noter".
Tatiana
2Hej!
Jag älskade filmen!
Jag förstod Amadeus så bra! Jag behöver tystnad också! Jag vill välja musik, som jag hör, och jag vill inte tvingas till val av andra. Jag älskar musik, som är gjord av duktig och begåvad folk, men Amadeus - han tyckte illa om musik! Och det är förståeligt. När du har bott hela ditt liv i en familj, där varje medlem måste vara en märklig musiker, men du kan vara anmärkningsvärt i något helt annat och det är inte uppskattat alls, då börjar du hata musik, eftersom musiken har varit ett verktyg för de andra för att förödmjuka och diskriminera dig.
Jag gillade kärlekshistorien mellan Amadeus och denna märkliga metronom damen i filmen! Det var så intensivt och så väl dold på samma gång! De verkade förstå varandra så bra med deras 8: e eller 9:e känner. De båda protesterade mot att göra och höra musik bara på traditionellt sätt, leva omgiven med smalsinnade människor. De var speciella, men ingen märkte det. Ingen märkte dem, utom andra "konstiga människor".
Och de fann varandra och de räddade varandra: Amadeus räddade sin älskade kvinnan från brottsutredning och kvinnan räddade honom från buller, som han hade hatat så mycket. Hon räddade honom genom att spela hennes vänners konstig musikverk.
Och livet gick vidare.
Från filmer av PÖFF har jag gillat mycket en koreansk film „Castaway on the Moon“ (2009) och från svensk film en film som heter„Hur många lingon finns det i världen?“ (Sverige, 2011).
Gå och njut av PÖFF, det är värt det!
Kristina
Skicka en kommentar