Sara var en ung och fattig flicka
från
fattig och liten by. En dag gifte hon sig med en stenrik kung och
blev drottning. Hon ville inte blanda sig i politiken så kungen
beställde att hon skulle blanda sig med folket. Sara tyckte om det
därför att hon gillade att prata med människor. Hon pratade med de
arbetslösa och lysnnade på de utstötta. Hon var jordnära,
bubblande, elegant, opretentiös, slät och samtida. Folket dyrkade
henne.
En
dag fick hon ett brev. Det var från en konstnär som ville att hon
skulle bli modell till honom. Sara svarade jakande och så blev
tavlan av honom målades av. På tavlan var hon oerhört vacker.
Många tyckte att Sara hade ett gåtful, gudomligt och överlägset
leende. Även idag undrar man varför log hon så. Hade hon en eller
annan hemlighet? Av allt att döma var hon gravid och hon var väldigt
förälskad i sin man.
L.
1 kommentar:
Sara var inte en vanlig flicka. Hon hade fått så mycket, men mycket hade tagits ifrån henne också. Det fanns inga brister i hennes utseende, allt var vackert och värt att titta. Hennes hår var kastanjebrun och de lyste vackert, hennes hud var mjuk och ögon var djupa som havet. Sara också hade sträva arbetarhänder eftersom hon alltid hjälpte folket i hennes by. Men hon hade varken hem eller föräldrar. Sara var 14 år gammal när hon förlorade sina föräldrar och deras hem i en brand. Det var två år sedan och Sara fortfarande vägrade att bo med sina grannar. Hon påstod bestämt att hon kan hantera på egen hand.
Och sara gick till skogen. Först var det bara för en kort tid, hon bara promenerade och tittade runt men fortfarande tillbringade natten i de välbekanta bygatorna. Senare stannade hon i skogen för många dagar och hon började gilla det. I skogen upptäckte hon hennes vackra sångröst och ord kom ut från hennes hjärta. Så vandrade hon i skogen varje dag och träffade olika skoginvånare. En vacker dag kom kungens budbärare att vandra i skogen och plötsligt hörde han en ohörda vackert röst. Han hittade Sara och var ekstatisk av henne. Budbärare beslutade omedelbart att han måste ta Sara till kungen eftersom skogen var inte rätt bostad för en ung flicka som henne. Sara gick och sjöng till kungen som var också ekstatisk av henne. Så beslutade kungen att Sara ska sjunga i varje kungliga fest och kan bo i hans slott för resten av sitt liv. Efter ett tag blev prins Edmund kär i Sara och de hade den vackraste bröllpet som folket hade någonsin sett.
Skicka en kommentar