fredag 21 december 2012

Om filmer vi har sett

Jag vill berätta lite om filmen som jag har sett.

"Grabben i graven bredvid" är en romantisk komedi baserad på Katarina Mazettis roman med samma namn. Filmen är från år 2002 och regisserad av Kjell Sundvall. Huvudrollerna spelar Michael Nyqvist och Elisabet Carlsson.


Filmen handlar om Benny och Desirée som möts på kyrkogården när Benny sitter där vid sina föräldrars grav och Desirée vid sin döde makes Örjans grav.

Det blir många kulturkrockar och kärlek mellan dem när man följer bibliotekarien Desirée och mjölkbonden Benny kärlekshistorien. Det tycks att de två har för olika livsstilar.

När Desirée pratar med sin väninna Märta om Benny säger hon att han inte är precis hennes typ av man. Hon tycker att han är inte tillräckligt intellektuell för henne. Själv vet Desirée inte hur äktenskapet skulle fungera. Hon tycker att hennes äktenskap med Örjan var tråkigt och betydelselöst även om de var som “ett par fotriktiga skor”. Märta påstår att Desirée aldrig har varit kär i Örjan. De grälade inte ett enda gång på fem år. Det var bara bekvämt att bo tillsammans med honom.

Jag tycker att Benny är ganska klok man även om han behöver mjölka sina kor varje dag och kör gamla bilen. Han säger att “om man läst en bok så har man läst alla”. Men Desirée kallar honom för “fossil” när hon blir arg på honom.

Filmen har ett dramatiskt slut men man borde kolla den själv. Musiken på bakgrunden är också mycket bra i filmen.

Jag skulle vilja gärna rekommendera att kolla filmen eftersom den är både rolig och spännande kärlekshistoria.


Julia L.

söndag 2 december 2012

Hej!

Jag ska presentera min bok den tionde december.


Minni                                                   

onsdag 21 november 2012


Jämförelse av svenskarna och finnarna

 

Jämfört med finnar och svenskar finns det vissa beteendemönster och företeelser. Men jag kan säga att svenskarna och finnarna är mycket liknande folkslag.

Jämfört blygheten är finnarna mycket högljudda, detta karäktärsdraget har jag märkt på båten när jag har reste från Estland till Finland. Svenskarna är inte behärskade och tystlåtna med varandra när de blir irriterad, men svenskarna kan bli behärskade. Finnarna kan prata även med främlingar, det är inte problem för de, de är inte blyga.

Likadant svenskar är finnarna medveten om hur man förväntas bete sig i olika situationer, de båda nationer ställer inte pesonliga frågor. Finnar kan bli behärskade i denna situation. Den andra likheten mellan svenskar och finnar är självbehärskning, de visar inte sina känslor.

Både finnarnas och svenskarnas engagemang till samtalspartner är märklig, de är bra lyssnare och säger ofta „ja“ och „jaha“ medan andra talar. De vill inte ta upp konflikter mellan varandra och de undviker de också.

Jämfört finnar och svenskar umgås finnarna med sina arbetskamrater på arbetsplatsen. Svenskar och finnar planerar båda sitt umgänge. Det är säkert att finnarna pratar inte med varandra av naturen som svenskarna gör det, de pratar av andra finnarna.

tisdag 13 november 2012

Så som i himmelen


Jag har sett tre svenska filmen, men bästa av de tre var „Så som i himmelen.“  Först jag kan säga att det var bästa film, som jag har sett. Filmen handlar om kärleken, svartsjuk, musiken  och hängivenhet.

Filmen „Så som i himmelen“ är från 2004 och den filmen är oscarnomirerad.  Den filmen pratar om Daniel Daréus,  som är dirigent och kompositör och  bestämmer sig  flytta tillbaka hans hemby. Han köper ett gammalt skolhuset i sin barndomsby och bestämmer sig att stanna där. I en kväll går Daniel  på kvällpromenad och lyssnar sjungande kyrkokör i  kyrkan.  Av Daniel blir kyrkokören ny dirigent.  Tack för Daniel blir kyrkokören mycket bra. Daniel kär i en yngre kvinna, som sjunger i kören. Som varenda filmen finns problemet också i den filmen, i den här filmen finns mest problemet  mellan prästen och dirigent.  I slutet av filmen kallades kyrkoköret i Österrike i sångfesten.  I Österrike händer något tragiskt, det måste var och en se. Den filmen var berikande för mig. Jag rekommenderar den filmen för alla!

Ave

måndag 12 november 2012

Svensk filmen jag har sett


Jag tittade filmen ’’Fucking Åmål’’ av Lukas Moodysson. Filmen är gjort år 1998.

Den film var om 14-15 år gamla eleverna, om deras livet, problem, relationer och om ungdomar som ville hitta sig. Huvudpersoner var två unga kvinnor. En av dem var mycket vacker, populär, alla pojkar gillade henne, men hon hade tråkig – hon ville något spännande i sitt liv. Den andra kvinnan var ensam, hon hade nästan inga vänner, ledsen och hon var inte så vacker. He började umgås och blev mycket goda vänner.

Det var lätt att titta filmen - där var komedi, drama och kärlek. Först tyckte jagr att filmen var för yngre människor än jag, men på samma gång problem i filmen var ganska djupsinniga. Till exempel huvudämne var lesbiska och i filmen var många vulgära ord.


Minni Mari Šanin

Sound of noise



"Sound of noise" var en mycket intressant film. Filmen handlar om en grupp musikanter som spelar musik på allt och på platser det är ovanligt. Gruppen består av sex anonyma trummisar. En polis, som är tondöv ska stoppa dem. Polistjänsteman är från musikalisk familj och hans bror är dirigent.
Jag tyckar att det filmen var komiskt som om musikkomedi. Jag rekomenderar den filmen för dem som har inte sett det.
"Sound of noise" var tredje svenska filmen som jag har sett. Jag har sett "Millennium" som är svensk miniserie och Ingmar Bergmans "Höstsonaten". "Millennium" är mycket intressant och baserad på filmerna "Män som hatar kvinnor", "Flickan som lekte med elden" och "Luftslotet som sprängdes".
"Höstsonanet" var inte så intressant för mig. Filmen handlade om relationen mellan mor och dotter.

Herdis

lördag 13 oktober 2012

Vedertaget vara ledsen på hösten


Så, här är jag (Kristina) med mina tankar om höstdeppen.

Jag tror att det är inte så mycket en nedstämdhet, att det kan också vara
bara en sorg, eftersom de korta sommarmånaderna är över och den kalla och mörka vinternväntar på oss, norramänniskor, igen. På samma sättsom måndagsångest kan kännas eftersomhelgen som vi har väntat hela vår arbetsvecka är över och vi måste dyka i vår dagliga rutinen igen.

Det finns inget dåligt att vara nostalgisk eller sentimental på hösten. Naturen är så mogenoch färgstark innan den ska gå och sova under den djupa vita snötäcket. Alla dessa löven, bär och frukter, svamp, den svala men fortfarande intekalla luft, himlen i sina tusen stämningar!

Men det är oansvarigt att drar andra ner i elände för att få mer uppmärksamhet igenom att vara gnällig, även om man har ärvt beteendet och inställning, en negativ syn på årstider. I synnerhet när enligt de forskarna i artikeln att vi har läst i vår svenska lektion, tvärt om den myten, visar undersökningar inget samband mellan vissa årstider och nedstämhet, att i det flesta fall finns det bara attitydfråga som kan påverka en så man får en självuppfyllande profetia.

Trotts att D-vitaminbristens koppling till tröthet och utvärdering av ljusterapi och ta vitaminer som kosttillskott, förespråkar forskarna den naturliga livstilen och inga extrema omställningar. De rekommenderar att gå ut, helst varje timme om man kan det, på lunchen till exempel, åtminstone i 5-10 minuter. Det skulle vara en tjänst för sig själv och för dem framtida generationer. Jag tror att så blir det mindre fysiska orsaker också.

Audrey Hepburn, som hade stora svårigheter med att ha barn (hon fick två söner äntligen)och cancer, har sagt att när du mår dåligt, gå ut och promenera. Det har hjälpt mig. Också jagtror att de gamla esterna hade en bra botemedel för att bryta mönstret - arbete. Det bästa är att gå och hjälpa de andra :)

torsdag 11 oktober 2012


Var gör du din praktiken?  

Jag studerar kommunikation på Tallinns Universitet och jag måste göra två praktiken. En måste bli intern kommunikation och andra  yttre kommunikation.  
Det är inte hård för att hitta praktiken när man studerar kommunikation. De måste bli aktiv och modig därför att någon vill inte ha en fegis på deras organisationen.

Jag fick praktiken på statsorganisatsionen vad heter Astangu Kutserehabilitatsiooni keskus(www.astangu.ee). Den är en organisation som sysslar med handikapp vem ville lära hur man klara sig på livet. Där de kan lära för att baka, städa, umgås med varandra och med alla andra. Organisationen också erbjuder praktiken för studenter som studerar social vården.

Min jobb är att jag måste hjälpa kommunikation specialist med    allting. Just ny har vi ett projekt när vi måste informera människor om den organisation. Föräldrar inte vet att de kan bringa där deras barn som behöver hjälp för att klara sig på livet. Också jag måste hålla på projekt som sysslar med händikapp teatern dag. Det sker i torsdags och är för alla som är delaktig med organisatsionen.

Jag är mycke glad att jag kan hjälpa människor och också göra min prektiken på samma tid.

Så var gör eller gjorde du din praktiken och vad gör/gjorde du där?

måndag 1 oktober 2012

Prepositionsfraser



Mitt veckoslut

I helgen åkte jag med bussen till Nuckö och stannade hos min pojkvän i Birkas. Vi besökte några släktingar till honom som jag inte hade sett på länge och spelade kort. 

I lördags var jag hemma med min mamma och lillebror som har nu studerat i Nyckö Gymnasiet i en månad. Han bakade pannkakor åt oss som jag var mycket förtjust i. Han sa mig att han hade blivit ganska duktig på matematik som tidigare hade varit svårt för honom och att han blev van vid deras nya lärare.

Min mamma var lite orolig för att det är mycket kallt i min lägenhet i Tallinn. Hon sa att om jag är kall om fötterna, blir jag sjuk och då gav hon mig ett par nya varma strumpor i storlek 39.  Hon ville veta lite mer om universitetet och så pratade vi i flera timmar.

I söndags kväll var jag tillbaka i stan och promenerade lite med min syster som också bor i Tallinn. Faktiskt flyttade de nu, i slutet av månaden, från Mustamäe till en lägenhet på 2 rum och kök i Kalamaja . Hon bor tillsammans med sin maken och har en son på fyra månader. Sonen heter Karel men han kallas också för Karu (som heter „Björn“ på svenska). Han tycker om att le mot mig och titta på TV:n om det kommer något som handlar om djur. Jag är övertygad om att han kommer att bli den snyggaste killen i världen. Min syster är mycket stolt över sin pojke.

Äntligen gick jag hem och innan jag somnade, läste jag lite mer en bok på engelska. Allt som allt var jag mycket nöjd med mitt veckoslutet.

Gerda

onsdag 26 september 2012

skönhetsideal

                                                                 Träna och äta hälsosamt!

I dag finns många möjilgheter att vara vacker och sexig. Människor som är missnöjda med sina kroppar kan välja bästa alternativ att känna väl i sina kroppar. Till exempel gymmen har växt upp som svampar ur jorden.

I nutiden finns gymmen i alla stad och det finns inte bara ett gym i staden, gymmen är fler än ett gym i staden. Det betyder att människor har möjlighet att träna i sin staden.

De som har tid och och pengar kan gå träna när ni vill. Jag skulle vilja säga att pengar är ett stort problem i oss samhälle. Jag är säkert att det finns många ungdomar som skulle vill träna på gym på kvällen, men de kan inte eftersom de har inte möjlighet för det. Men i alla fall det är bra att ungdomar har gymnastik i skolan, när ni kan träna.

När vi vill ha god häls och kropp måste vi täna vad vi kan äta. I dag finns olika varianter om bra mat, som är mycket hälsosam och de kan bli biodynamiska och kalorifattiga också. Den bäst möjlighet nära träning är äta hälsosam mat, till exempel frukter och grönsaker, men de är inte billiga att alla  människor kan få köpa de.

Jag är säker att människor tänker inte att sillasittande liv kan öka risken för många olika sjukdomar till exempel diabetes och högt blodtryck. Det är inte bara gym, när människor kan få vacker kropp, man kan springa i skogen och äta hälsosamt. Ingen kan inte förändra oss liv, alla börjar av oss!

söndag 9 september 2012

Om Facebook

Jag och min chef är vänner på Facebook, men jag känner inte att jag inte kan skriva oma allt jag vill på Facebook. (Faktist känner jag inte så ofta, att jag måste göra nytt inlägg, som handlar om vad jag tänker  eller gör just nu.) Men när jag var i gymnasiet då ibland tyckte jag inte om att min klassförestående var min vän på Facebook, till exampel när vi svor över ryska hemläxor sent på söndag kväll.
http://faqsocial.org/wp-content/uploads/2012/08/facebook.jpeg
Men det finns alltid lösningen för problemet om man vill inte att alla ska se vad man skriver på Facebook. Man får välja vem kan see dina inlägg och vem inte. Och faktist är det inte obligatorisk att vara vänner med chefen om man vill inte.)

Jag tänker att det finns ganska många urkorka inlägg på Facebook som handlar inte om jobbet eller chefen. Nyligen skrev en av mina vänner, att han och hans älskning ska skaffa ett barn. Naturligt pressade alla "tycka om" och skrev "Grattis". Några timmar senare skrev han: "Tyvarr skojade jag bara. Förlåt! Hoppas att snart är det sanningen och jag ska bli pappa på riktigt."

Ibland tänker jag, att jag vill ta bort mitt konto från Facebook, men jag har inte gjort det,  eftersom man postar där också viktiga informationen om skolan. Så Facebook är behövlig och nyttig i mitt liv.

Finns ni på Facebook? Vad tänkte ni om Facebook? Vad tänkte ni när ni läste artikeln "Skitsnack om jobbet kan få dig avskedad"?

Sandra.